söndag 20 december 2009

Lake Tekapo, Mt Cook och Dunedin, 18-20 dec

Efter runt fyra timmar i bilen anlände vi till Lake Tekapo. Första anblicken av sjön var fantastisk. Vattnet har en overkligt blå färg på grund av ett sediment vars partiklar tillsammans med solljus avger en magiskt blå/turkos nästan lite mjölkig färg. Tekapo betyder sovställe på Maori, och sjön är Nya Zeelands högsta sjö, 710 meter över havet.

Vårt sovställe för natten var ett Bed & Breakfast med enbart fyra rum. På hotellet i Christchurch bodde vi i ett litet, mycket modernt rum utan fönster. Att stiga in i rummet på det lilla B&B var som att kliva in i en helt annan värld. Panormafönster ut mot sjön, en "king size"-säng med massa kuddar samt ett gemmensamt vardagsrum med öppen spis. Kändes lite som att vara i alperna, tror vi - ingen av oss har varit där.

Vi sov kungligt på natten och åt en stadig frukost innan avfärden mot Aoraki Mount Cook och The Hermitage (version 3) - vårt motell. Första versionen upprättades redan 1884 och därefter har det förstörts två gånger av naturens element, vatten och eld. Aoraki Mt Cook är Nya Zeelands högsta berg, 3755 möh. Enligt Maorilegenden är den högsta toppen en man och tillsammans med sina bröder bildar han de Nya Zeeländska alperna. På Maori betyder Aoraki vindklyvaren - vackert och sant!

Vid Mount Cook var vädret minst sagt varierande och under dagen hann vi med både hagel, stormbyar, regn, solsken och dimma. Ibland samtidigt. Efter att sett en 3D film om bergen och omgivningarna bestämde vi oss för att trotsa vädret och bege oss ut på en av de många vandringsleder som finns i området. Vandringen var relativt enkel, men det blåste oerhört mycket och regnade. Om jag och Jesper ångrade att vi inte hade regnbyxor undrar vi hur alla Japaner som vi mötte och gick om på vägen kände... De flesta gick med lågskor och höll i ett vindsargat paraply.

Resan ner från bergen till kuststaden Dunedin var oerhört vacker och vi passerade en massa små små samhällen. Tyvärr ligger det också mycket döda djur längs med vägarna. Runt tio mil från Dunedin stannade vi till i Pingvinstaden Oamaru, men vi fick nöja oss med en kaffe, några roliga väggskyltar och en pingvinstaty. Pingvinerna landstiger nämligen först vid halv tio på kvällen under sommarhalvåret.

Dunedin är en före detta skotsk koloni och guldgruveindustri. Nu för tiden en universitetstad med ölbryggeri, chokladfabrik och många branta backar. Vi bodde i ett före detta kloster med en svart labrador som concierger och en huskatt som hette Molly. Hade utsikt över större delen av staden och hamnen från vårt rum.


Lake Tekapo






Mount Cook någonstans i dimman


En vandring bland molnen




Ville och berget


Pingviner på en skylt är också pingviner


Dunedin

5 kommentarer:

  1. Hej, verkar som ni har en underbar resa. Kul att kunna följa er så här. Vilka fantastiska bilder ni tagit. Ha en fortsatt underbar resa. Hälsningar från Susanne och Tom i Florida.

    SvaraRadera
  2. Bilderna är overkligt fina! och ni med! :) Ha en fortsatt fantastisk resa.

    Kram Karin

    SvaraRadera
  3. Det blir bara finare och finare va jag kan se. Det är jätte skoj att följa Er Ni ser ut att ha det jätte fint kram

    SvaraRadera
  4. Fina bilder, vilket härligt vatten. Hälsa Ville :-)

    SvaraRadera