Singapore, 9-10 jan

Ankom till Singapore efter hela tre etapper i luften, Auckland - Sydney - Adelaide - Singapore. Lite onödigt många stopp kan tyckas, men så blev det i alla fall. Hyfsad kontrast att komma till mångmiljonstaden Singapore efter tre veckor på glesbefolkade Nya Zeeland. Lake Taupo, en av de sjöar som vi varit vid, är större till ytan än hela Singapore.

Dessutom möttes vi av tropisk värme, mångfiliga motorvägar, skyskrapor och massor med människor. Checkade in på hotell Peninsula Excelsior Hotel och hade turen att bli uppgraderade till ett rum med king size säng och en riktig trevlig utsikt över hamnen. Gav oss sedan ut på stan för att äta middag. Så mycket mer än så orkade vi inte med första kvällen efter den tidiga reveljen och långa resan från Auckland.

Efter ett par timmars välbehövlig sömn inledde vi den andra dagen med en stadigt lagad frukost och började sedan utforska vad Singapore hade att erbjuda. Köpte kombibiljett till Hippo tours. I priset ingick turer på en buss utan tak som vi kunde hoppas av och på som vi ville, en typ av båttaxi, som vi dock aldrig åkte, samt en tur på Singapore flyer (se bild nedan).

Började med en tur runt Little India, fascinerande stadsdel. Hoppade sedan av vid det berömda hotellet Raffles och tog en Singapore Sling (drink som uppfanns på Raffles) och en öl. Nästa stopp var Chinatown där vi bland annat besökte ett tempel och en gatumarknad. Hoppade på bussen igen och åkte ner til hamnen och Singapore Flyer för en 30 minuters tur i det stora hjulet.

Upp på bussen igen, vi fick verkligen valuta för pengarna, och gick sedan av vid Burgis Village för att insupa lite av miljön på den stora gatumarknaden som ligger lite gömd mellan de stora gatorna och byggnaderna. Bisart trångt och oerhört mycket folk gjorde att det nästan inte gick att röra sig eller ens andas så vi beslutade oss ganska snabbt för att lämna marknaden för en ny tur på bussen, denna gång även runt ytterkanterna av staden.

Avslutade vid åttatiden på kvällen med ett kortare besök på elektonikmarknaden Digitalife Mall. Nördmecka för elektronikfrälsta shoppaholics. Tog sedan en dusch på hotellet, innan avfärden mot flygplatsen och den långa resan hem. Skulle gärna stannat några dagar till i Singapore, haft mer pengar att spendera och lättare väskor. Vilket ställe för shopping.

Från Singapore åkte vi med en Airbus 380, läckert. Nu sitter vi på Londons flygplats och väntar på vårt sista flyg för denna gång. Jesper har blivit polare med en pratglad spanjor medan jag skriver klart dem sista raderna för dagen.



Schysst utsikt från rummet





På en "Hippo"


Little India


Raffles


Raffles


Singapore Sling och en Tiger


Buddha Tooth Relic Temple, utsidan


Buddha Tooth Relic Temple, insidan


Marknad i Chinatown


Singapore flyer, 165 m


Lågkonjunktur? Läste någonstans att 17 procent av världens alla fraktfartyg ligger för ankar utanför Singapore. Verkar stämma...


Orchard Road, den största shoppinggatan i Singapore. Här ligger kilometervis med shoppingcenter, många ihopkopplade med underjordiska tunnlar.


Digitalife Mall

Auckland, 7-9 jan

Auckland är Nya Zeelands största stad med cirka två miljoner invånare, dock inte huvudstaden. Mycket trevlig stad med lite udda (stads)planering. Även om Auckland breder ut sig på en väldigt stor yta finns det i nära anslutning till city gott om små pitoreska villaområden. Här hade vi gärna spenderat mer än två dagar.

Checkade in på Hotel DeBrett mitt i Central Business District, CBD. Lite knepigt att hitta sista biten i Auckland, eftersom den väg som GPS:en föreslog var avstängd på grund av brand. Efter att ha lämnat packningen på rummet var det dags att tvätta, städa och tanka bilen för att den skulle vara i fint skick inför avlämning. Tog sedan en taxi, tredje taxituren på hela resan, från Maui (biluthyrningsfirman) tillbaka in till city.

Efter noga övervägande av hotellets concierge blev det middag på en italiensk restaurang, Prego, i en av de trendigare förorterna. Med facit i hand en utmärkt rekommendation. Fortsatte vårt taxiåkandet och taxi dit kostade 20 dollar, alltså lite drygt en hundring. Som en parentes kan nämnas att taxi till flygplatsen, dagen därpå, kostade 35 dollar och tog cirka 30 minuter. Inte så dyrt att åka taxi i Auckland med andra ord.

Vår sista dag på Nya Zeeland, för denna gång, blev en rundvadnring i stan. Vi började med att åka upp i Sky Tower, som är 328 meter högt inklusive mast. Som turist kommer man dock bara upp till 222 meter. Väl uppe på dryga 200 meter går det att bland annat göra ett Sky jump eller en 360 graders Sky walk. Adrenalinet sprutade bara av att kolla på, men vi valde att ta den långsammare vägen, hissen, ned.

Väl på marken igen tog vi oss ner mot hamnen där vi var inbokade på en lunchsegling. Ackompanjerade av en holländska och två kryssningstokiga amerikaner, som också var på bröllopsresa, fick vi med vind i seglen se Auckland från vattnet. Ingen höjdarlunch men det var trevligt att segla.

Därefter mötte vi återigen upp Hayley. Hon tog oss till Mount Eden som så många andra höjder på Nya Zeeland är resterna av en gammal vulkan. Till skillnad från tidiagre gånger kunde vi dock åka bil upp till toppen, även om det är ett populärt mål att ta sig an till fots för motionärer. Passade även på att titta på Hayley och Alexa lägenhet - väldigt mysig - innan vi åt middag på en krog i deras kvarter. Efter middagen åkte vi tidigt tillbaka till hotellet för att packa om väskorna inför flygresan. Revelj 03.30 följande morgon.

Lite sorgligt att lämna Nya Zeeland.



Auckland by night


Sky Tower


Sky jumper


Siktet inställt


Sky Walk


Pride of Auckland (till höger)


Caroline vid rodret


Mount Eden


Hayley och Caroline

Tairua, Paihia 3-7 dec

Anläde till Tairua efter en något dramatisk bilfärd. Blev inblandade i en mindre seriekrock, som vi och vår bil turligt nog klarade sig oskadd ifrån tack vare att Caroline och bilen bakom oss höll anständigt avstånd. Lite längre bak i ledet gick det dock inte lika bra. En bil totalkvaddad i diket samt diverse plåtskador. Mirakulöst nog inga frakturer och inget blod. Den uppenbara lärdomen av detta är hur viktigt det är att hålla avstånd. Och det går ju faktiskt inte långsammare för att det är ett par meter extra till bilen framför.

I Tairua mötte vi upp Hayley, en kompis från England som numer bor och jobbar i Auckland, och hennes projkvän Alex. De passade på att ta lite julledigt för att hänga med oss i Tairua. Caroline och Hayley debuterade även i ostronsätande, slemmigt men gott!

I närheten av Tairua ligger ett par omdebaterade vulkangrottor, där en kille har fått tillstånd att sälja glass med vilkoret att han städar stranden varje dag. Dessa grottor kan inte nås med bil utan kräver antingen en 30 minuters promenad, eller en utflykt vattenvägen. Vi valde, tillsammans med Hayley och Alex, att hyra havskajaker och fick på köpet en trevlig guide, två speciella killar från Singapore och en Japan med oss på turen.

De två killarna från Singapore sjöng, tjoade och skrattade hela turen, ungefär tre timmar, och dessutom körde de rakt in i en av klipporna, två gånger. Till deras försvar blåste det ganska mycket och det var inte helt lätt att styra kajakerna.

Som tidigare nämnts råder en utmärkt kaffekultur i denna del av världen. Detta gäller givetvis även om du befinner dig mitt i storstaden eller på utflykt i vildmarken. När vi kom fram till Cathedral Cove frågade därför guiden vilken sorts kaffe vi önskade, drog fram gasolköket, mjölkskummaren och satte igång att göra latte, cappuccino, varm choklad, te eller vad vi nu önskade. Sanslöst proffsigt!

Efter Tairua drog vi vidare till Paihia, Bay of Islands, som är lite av en sol/badort som påminner om ett lugnare ställe vid medelhavet. Här hyrde vi varsin vattenskoter och spenderade en dag på stranden. Skönt eftersom det inte blivit så mycket av sol och bad.

I Paihia stötte vi lustigt nog på mer svenskar på en timme än vad vi gjort på hela vår resa tidigare. Vi har bara träffat svenskar en gång på Nya Zeeland under hela vår resa innan Paihia och givetvis stötte vi på dem nu igen. Måste ha något med sol, bad och svenskar att göra.



Tairua


Alex och Hayley


!??!


Förberedelser inför kajakutflykt


Etapp ett avklarad


På väg till Cathedral Cove passerade vi även andra intressanta grottor


Cathedral Cove


Blöt om baken


Guide och barista


Middag i Tairua


Paihia I


Paihia II


Paihia III

Blenheim, Wellington, Tongariro, 31 dec - 3 jan

Till att börja med, Gott nytt år och god fortsättning. Dags att berätta vad vi sysslat med årets sista och första dagar. Dagen innan nyår anlände vi till vårt motell i Blenheim och passade då på att prova lite vin på en närliggande vingård. Blenheim ligger i Marlborough som är den stora vinregionen på Nya Zealand, och regionen är framföralllt känd för sitt Savignon Blanc.

På nyårsafton var det dags att lämna Sydön och det var med lite sorg i hjärtat som vi körde mot Picton och färjeterminalen. Resan mellan de två öarna tar ungefär tre timmar och det är en vacker färd genom Marlboroughs sund innan mer öppet hav nås. Gungade en hel del när vi kom ut ur sundet och för att vara på den säkra sidan satte vi oss i blåsten ute på däck akterut.

Vi kom fram till Wellington - huvudstaden - vid femtiden och körde genom den kuperade staden till vårt hotell som låg på kortare promenadavstånd från liv och rörelse, mitt bland en massa vackra gamla trähus. Tog en tur till gymmet och bastun innan vi drog på festkläderna och begav oss ut på stan för att inta nyårsmiddagen.

Till vår förvåning var det inte alls mycket folk på stan och dem flesta var ganska risigt klädda för att vara nyårsafton. Efter en kort stund tog Jesper av sig kavajen, medan Caroline glatt promenerade i sina högklckade skor och sidenklänning låtsades som om det regnade.

Efter en del turer på den största restauranggatan och ett glas champagne hittade vi en mysig italiensk restaurang där vi intog nyårmiddagen. Det stod mellan den och en indisk restaurang med laminerade A4-menyer. Mätta och trötta begav vi oss till hotellet för att skåla in det nya året på rummet. Tyvärr somnade Caroline innan tolvslaget, men vi gottgjorde det genom att skåla i kaffe på det svenska tolvslaget.

Årets första dag åkte vi till Tongariro nationalpark, Mordor land, där bland annat vulkanen Ngauruhoe, aka "Mount Doom", ligger. Området är framförallt känt för sina tre aktiva vulkaner och det senaste utbrotter var 2007. I anslutning till bergen ligger även det som av många anses vara en av Nya Zeelands vackraste endagsvandringar, Tongarior Alpine Crossing.

Vi bodde i Wakapapa Village i en imponerande slottsbyggnad med 106 rum och två restauranger. Träffade några trevliga "kiwis" när vi satt och njöt i solen med en öl och ett glas vin och de rekommenderade en tur upp till någon av de tre vulkanernas toppar. Dagen därpå tog vi oss därför an Ruapehu (2797 möh) - den högsta vulkanen i området, men för att vara ärliga tog vi bilen och två skidliftar upp de första 2300 metrarna och sedan promenerade vi mot toppen. Tyvärr var vädret för ostadigt och de varnade för att gå hea vägen till toppen, så vi vände ungefär halvvägs på vår vandring.

Efter vår vulkanvandring anlände vi på eftermiddagen till Lake Taupo. Hängde vid poolen och njöt av solen på eftermiddagen och vandrade sedan in mot stadskärnan för att äta indiskt - gott. Lake Taupo är Nya Zealands största sjö och det var fantastiskt vackert. Det låg många fina hus och lägenheter vid sjön och detta är verkligen ett ställe som vi båda gärna återvänder till.




Vingården Wither Hills


Wellington från vattnet


Chateau Tongariro


"Mount Doom"


Vulkanvandring


I liften


Lake Taupo 1


Lake Taupo 2

Sydön avklarad

Vi har nu lämnat sydön och det kan vara på sin plats med en kortare sammanfattning av de sträckor vi klarat av hittils. Till att börja med lite kort om vägarna. Här finns inga motorvägar, utan de större vägarna är som svenska landsvägar. Lite mer kuperat och lite mer kurvor, av naturliga skäl. Stadstrafiken påminner om den i en mindre svensk stad.

Hastighetsgränserna är generellt 100 km/h utanför tätbebyggt område och 50 km/h i städerna, och detta är något Nya Zeeländarna är väldigt hårda på. Vi har passerat en handfull polisbilar med laser, och som tidigare nämnt träffat ett par belgare som fick en fortkörningsbot redan första dagen på Nya Zeeland, ganska dyrt tydligen. Längs med vägarna sitter dessutom massor med trafikvettspropaganda (ex. Drink and DrIvE), något som också förekommer rikligt i TV. I allmänhet råder också ett mycket behagligt tempo på vägarna.

Något som också är en mycket vanlig syn längs med vägarna är överköra klätterpungdjur. Dessa är inplanterade på Nya Zeeland, förökar sig snabbt och orsakar stor skada på övrig natur. Det är därför uppmuntrat på Nya Zeeland att jaga dessa, kanske inte med bil dock.


Klätterpungdjur

Delsträckorna illustrerade (klicka för större bild)


Dagsutflykt: Christchurch - Akaroa - Christchurch, 164 km tur och retur, 3 timmar totalt

Sträcka 1: Christchurch - Lake Tekapo, 230 km, 4 timmar

Sträcka 2: Lake Tekapo - Mount Cook, 103 km, 1 timme

Sträcka 3: Mount Cook - Dunedin, 317 km, 5 timmar

Sträcka 4: Dunedin - Milford Sound, 408 km, 6 timmar

Sträcka 5: Milford Sound - Te Anau, 118 km, 2 timmar

Sträcka 6: Te Anau - Queenstown, 172 km, 3 timmar

Sträcka 7: Queenstown - Franz Jozef, 404 km, 6,5 timmar

Sträcka 8: Franz Jozef - Greymouth, 188 km, 3 timmar

Sträcka 9: Greymouth - Hanmer Springs, 214 km, 3 timmar

Sträcka 10: Hanmer Springs - Kaikoura, 129 km, 1,5 timmar

Sträcka 11: Kaikoura - Blenheim, 129 km, 1,5 timmar

Sträcka 12: Blenheim - Picton - Wellington ,30 km, 0,5 timme, 3 timmar med färjan

Totalt har vi alltså klarat av cirka 260 mil på vägarna, och bensinnotan ligger på cirka 2500 kr.


Och så här kan det ser ut när vi är ute och åker:


Vackra vyer finns det gott om


Läge att lämna företräde, även om högerregeln normalt tillämpas


Te Anau, ett mindre samhälle


Kurvigt och kuperat


En av många envägsbroar